Sagor från Kreta | 83

Jag tror att de allra flesta av oss som älskar Grekland och bara inte kan få nog av den grekiska kulturen, den grekiska mentaliteten, gästfriheten, maten, klimatet och ja, man kan fortsätta så här, alla går i spänd förväntan på den årliga resan till Kreta, en av de andra vackra öarna eller till fastlandet, kommer överhuvudtaget att bli verklighet i år. Corona satte ett abrupt slut på allt detta, och även om hela Corona-situationen uppenbarligen tar upp mycket så är vi många som bara vill åka ner snart och ha lite sol och värme på vår favoritresort.

Hela Grekland kommer att öppnas för turister i år, men det blir inte utan restriktioner, men det är inte frågan alls. Frågan är snarare om det finns flyg och biljettpriserna kommer att vara värda att betala, eftersom resebranschen och flygbolagen har drabbats av förluster av astronomisk storlek i den utsträckningen och ingen vet i vilken utsträckning detta kommer att påverka priserna i framtiden. I Danmark har det den senaste tiden pratats mycket om hjälppaketet till resebranschen, som egentligen inte alls är ett hjälppaket utan snarare ett lån som precis som andra lån ska betalas tillbaka. Media har varit och är fortfarande fulla av åtgärder och statistik om Corona och det är förstås mycket förståeligt. Men det är också något som utan tvekan kommer att påverka både den danska och internationella ekonomin framöver. Stora välrenommerade företag måste säga upp folk i massor, många företag är på randen av konkurs och räddas först i elfte timmen av respektive länders regeringar, hjälppaket eller smarta finansiärer som ser en chans att ta den stora vinsten genom att slår till nu och köper ut de krisdrabbade företagen.

På Kreta såväl som på alla andra grekiska öar är de allra flesta hotell, restauranger och andra verksamheter inte aktiebolag eller privata aktiebolag som du känner dem från Danmark, utan snarare personligt ägda familjeföretag. Så när det går fel för en av dem går det fel för hela familjen, eftersom hela privatekonomin vanligtvis är knuten till företagets ekonomi. Däremot ligger det i de grekiska generna man är sugen på näring och dessutom sträcker sig mycket längre än de flesta andra är beredda på. Vissa uppfattar detta som grekisk envishet, och det kan mycket väl ligga något i det. Jag undrar om många av er själva har upplevt på grekiska att det finns en och annan person i en liten butik utan väldigt stort utbud av varor och tydligen utan kunder större delen av dagen. När det äntligen finns en kund, kanske som du, finns det ingen gräns för hjälpsamheten, tacksamheten och ett enormt leende, även om du kanske bara köper en glass för en och en halv Euro? – Det är de och många andra av samma sort som verkligen kämpar för att överleva. De har inget skyddsnät, arbetslöshetsförsäkring, stöd eller hjälppaket. De måste klara sig själva så gott de kan nu.

Min erfarenhet säger mig dock att det är just de som ska klara sig bäst. Det är de som inte tar emot allmosor, utan envist kämpar för verksamheten och det livsverk som de har satt upp.

Kanske var det något att tänka på när man kommer tillbaka till sitt grekiska semesterparadis. I år får hotellägaren och krögaren räkna med att bara ha en halv säsong och därmed bara halva inkomsten, men man kan räkna med att få minst samma omfattande service som man är van vid.