Sagor från Kreta | 28

Den som varit på Kreta eller någonstans i Grekland har säkert också sett några av de zigenare som livnär sig på att tigga på gatan. Ofta på ett väldigt pågående och obehagligt sätt. Man vet inte riktigt vad man ska ställa upp och är samtidigt lite nervös över att bli bestulen på både kontanter, betalkort och andra värdesaker om man kommer för nära dem. Vi har nog alla hört både en och annan historia om hur snabbt det kan gå, att bli bestulen på pengarna man nu har på sig av zigenare, och det ställer dem givetvis i ett väldigt dåligt ljus.

Jag ska inte på något sätt hålla min hand över zigenarna, eller andra för den delen, som bedriver illegal gatuhandel och tigger på gator och gränder. Men zigenare är, trots sitt dåliga rykte, också människor av kött och blod som vi andra. Jag säger detta även om jag själv flera gånger har sett zigenare med kryckor, i rullstol och med gråtande, hungriga spädbarn, efter en "arbetsdag" träffar sin familj, vanligtvis sin man, bror eller kusin på en avskild plats, som inte längre behöver kryckor och med rullstolen ihopfälld, väl inpackad i bagageutrymmet på en stor Mercedes i limousineversion, för att köra ståtligt därifrån.

Ett gammalt uttryck säger att man inte ska se på hundar i håret, och det är just detta som många av dem använder sig av, genom att uppvisa sig själva som den mest eländiga av eländiga personer och därmed vädja till förbipasserandes nåd. En barmhärtighet som många turister gärna visar, men som de flesta greker har en lite mer nyanserad syn på. De känner många av zigenarna som försörjer sig på det sättet och lever med dem dagligen.

Men ibland träffar man en zigenare som gör detta på ett helt annat sätt och inte framställer sig själv som vare sig handikappad eller ynklig och som inte använder sitt barns eller barns hungriga blickar för att fånga folks uppmärksamhet.

Förra året när jag var på en av mina små resor till Kreta för att planera några av Elenas Gruppresor dit, såg jag en mamma i 30-35-årsåldern, zigensk till utseendet, snyggt och prydligt klädd och med sitt barn i 3-4-årsåldern som tyst satt och spelade på Meletiou Piga på Hotel Marily. Jag hade sett henne många gånger förut och hon log alltid vänligt mot mig när jag passerade och som alla andra greker hälsade jag artigt tillbaka. En dag när jag hade varit inne på min gode vän Georgias Mikio Taverna och gått därifrån mätt och släpat på en massa väskor, satt hon där igen. Mitt framför mig gick 4 unga skandinaviska högljudda män i början av 20-årsåldern. När de passerade henne log hon vänligt mot dem, men två av de unga killarna såg det lämpligt att både spotta på henne och, för en, låtsas sparka henne. Hon duckade på huvudet av rädsla och tog sitt barn till sig. Men direkt efter att de gått förbi henne med förolämpningar och rop lyfte hon på huvudet igen och log mot mig och sa snällt kalí nýchta (god natt). Kalí nýchta Jag svarade snällt och log mot henne medan jag försökte hålla ett öga på vad de unga killarna kan hitta på. Men jag kunde bara inte förmå mig att bara gå förbi henne. Så mitt i myllret av människor lade jag ner alla mina väskor och fiskade upp en 5 euro-sedel ur fickan och gav den till henne. Jag har aldrig sett någon bli så glad för en 5 Euro-sedel eller cirka 35 DKK som det är ungefär.

När jag senare fick veta att varje gång hon får några mynt eller kanske en lapp från några förbipasserande, går hon till en närliggande kiosk och köper lite bröd och frukt till sitt barn och sig själv. Men hon är för stolt för att vilja sitta och tigga som alla andra, och hon vill inte alls använda sitt barn för ändamålet. Hon vill hellre låta barnet leka och sedan vara ensam genom att skicka ett leende till folk när de går förbi, i hopp om att någon ger henne lite så att hon kan få mat till sitt barn och sig själv. Ja, jag vet att hon sitter och tigger som många andra, men istället för att vädja till folks barmhärtighet och framställa sig som en skurk så väljer hon att använda sitt annars så fina leende och helt enkelt hälsa fint på de förbipasserande.

Nästa gång jag ser henne, och hon hälsar mig säkert snällt igen, kommer hon att få en mycket större räkning och då kommer jag ihåg att man aldrig ska titta på hundens hår.

Bra helg.